Borta match!
Godkväll...
Full rulle i går, på dagen hände jag med Miccan & Mölsä, Vi fikade och var på bio.
Sen var det bara raka vägen hem till mina föräldrar för att fixa mig och hämta biljetten till kvällens spelning.
Pappa var förband till Elliot Murphy på Kägelbanan, det var riktigt bra och man träffar alltid roliga människor på Pappas spelningar.
Efter spelningen mötte jag upp med några kompisar för mer drinkar och skit snack.
Tills jag blev allt för trött och drog till Donken för att få i mig nått annat än rödvin och tequila. Min älskade cola!
Sen mötte Jag upp mina favvo tvillingar vid Slussen, Leo & André samt deras kompis Anton. Vil alla sov hemma hos L & A. Sjukt trött och seg var jag i morse, ville inte riktigt gå upp.
När jag kom hem tog jag en lååång dusch och har gjort matlådor till nästa vecka då jag ska jobba på Sergel.
Jag är ruskigt trött just nu och ska hoppa i säng efter Solsidan & Hellenius hörna!
Puss
Bildbomb
Rebelisk
Hellu!
Nu är jag äntligen själv, det har varit en fullspäckad vecka där jag haft människor runt mig bokstavligen 24/7. Det har varit underbart, stressigt, roligt, tröttsamt, knasigt och det har varit massa skratt.
Kryssningen var verkligen kul, det var fullt upp med filmning typ hela tiden men åkte med ett super awesome gäng och vi skrattade väldigt mycket. Det är också skönt att komma bort trots att det bara är 23 timmar och trots att det var bara massa jobb.
Igår kom hela gänget, Karl, Christa, Marie, Sofia & Hanna hem till mig plus Tobias (som gått på Kagge och jobbar på SF också), Martin, Markus. Vi spelade in 3 till scener i min lägenhet och utanför. Det var en syn i sig att trycka in 10 pers i min lilla lägenhet och lyckas att få till tre scener på så liten yta. Elton var ju super lycklig någon som bollade med honom hela tiden och han fick vara ute och springa massor, jag hade en trött hamster när alla gått.
Idag åkte jag ut till skolan till lunch och åt med några från klassen och sen var det bara för mig och Karl att sätta oss framför en dator och börja ladda in alla klipp samt börja ordna upp och börja klippa. Det är inte lätt men vi har en tydlig bild och det är jäkligt kul att lyssna på alla klippen.
Karl skriker från mitt fönster: "NIKKI HAR DU FOKUS??????"
Nikki skriker tillbaka från gatan: "JAG HAR DITT JÄVLA FOKUS"
Nikki skriker på Karl vid varje ny scen: "KARL GÅ INTE IN I BILD" "Kaaaarl du är i bild" "Karl ge dig nu är du fan i bild igen"
Eller när jag skriker på tjejerna som agerar "Kom iiiiigen tjeeeejer ni är på VÄRLDENS FEST, ni ska ut och ragga, ligga, flörta med killar, bli fulla, spy. HA ROLIGT NUUUUUU!!!!"
Nu är jag lite rebelisk och håller på med en sak, visar resultat senare och jag ser på X-factor.
Och njuter av ensamheten, äter lite godis, dricker julmust och bara chillar.
Puss
Sliten
Åka båt!
Hejsan
Sitter i soffan och funderar på om jag glömt packa något, vi ska ju åka på kryssning i kväll. Jag, Karl, Marie, Sofia, Hanna & Christina för att spela in vår musikvideo.
Jag har packat så mycket spännande rekvisita och jag hoppas verkligen att jag inte glömt något.
Ska nog packa ner några skönare byxor än jeans.
Jag är lite trött just nu för jag var uppe på jobbet 08.30 för personalmöte, Så mina kamrater får ha överseende om jag är lite borta i kväll, ska köpa med redbull och godis så de kan mata mig med socker så fort jag börja dala.
Det var sjukt länge sedan jag var på kryssning så det ska bli super kul och få springa runt hej vilt på båten och filma ska bli super kul. Folk kommer tro att vi spelar in Färjan så behöver vi statister borde det vara lugnt.
Jag ska väl gå igenom packningen en gång till och kolla så att alla delar till kameran är med.
Puss
Musikvideo planering
Godeftermiddag.
10.30 idag hade vi gemensamt möte med alla TV, Musik & Dans elever, lärarna ville veta status och hur långt vi kommit i planeringen för musikvideon.
Vår grupp hade kommit ganska långt ända som väntade på var ett OK från Silja Line där vi ska filma.
Att få ett OK var f*n inte det lättaste. Det började med att jag ringde två gånger och blev kopplad vidare till tre olika ställen båda gångerna tills jag kom till en finsktalande växel som sa att nummret inte fanns.
Jag fick till slut nog och öppnade en chat med dem på deras hemsida och de bad mig bara ringa samma nummer som jag redan gjort. Jag höll på att explodera av irritation så jag bad Karl ringa och han blev runt skickat lika mycket som jag blev och till slut lacka han på dem och då blev han skickad till en kille som fixade ett OK på noll tid. Varför skickades vi inte dit direkt??
Men nu har vi vårt OK och imorgon 19.30 åker vi. Jag är lite smått nervös för vi har "bara" 23 timmar på oss att filma. När minneskorten är fulla måste vi tanka över dem till min dator och sen till hårddisken och jag är så nervös att det inte ska fungera. ( tog en paus och smsa Marie i musik klassen och bad henne ta med en dator till, haha)
Eller att jag ska filma dåligt eller att vi ska glömma något, gaaaah åh det är så mycket som kan gå knas när man inte enkelt kan filma igen om man märker att man kommer hem med för lite material.
Nu ska jag sluta noja och börja packa iordning och sen ska jag hem till mina föräldrar för att sova där. Ska på personalmöte imorgon på jobbet.
Puss
♥ Dag 9 – Detta ångrar jag.
Den här är lite klurig, för jag lever efter devisen att man inte ska ångra något man gör.
Självklart kan man ångra om man sagt något klumpigt eller så men man ska bara ångra det man inte gjorde.
Men det finns en grej som jag idag skulle hanterat så mycket bättre och på ett helt annat sätt. Jag kommer inte skriva några namn eller exakt vad det rörde sig om för det är bara onödigt.
Vi får gå tillbaka några år i tiden och ett halvår efter jag gick ut gymnasiet. Jag var i en väldigt deppig period, jag hade gjort slut med min första kärlek och var inte helt stabil.
Jag märkte att en vän till mig betedde sig konstigt mot mig, avvaktande, kort och jag kände att hon störde sig på något. Men istället för att jag tog upp det med henne, som jag hade gjort idag så var jag ung och omogen.
Jag sa saker till hennes pojkvän som inte var okej alls, som inte vänner ska göra. Men jag var arg och ledsen på henne och istället för att vara vuxen och prata med henne så gick jag omvägen till hennes kille.
När man ser tillbaka på händelsen idag några år senare är det ofattbart hur man kan bete sig så mot vänner? Hur kan man såra någon sådär, varför pratade vi inte med varandra, jag med henne?
Åh det var så larviga saker, jag trodde hon var sur på mig för jag klippt lugg och jag var sur på henne för att jag inte fick min jacka. Det var allmänt dålig stämning mellan oss. Asså ni hör ju, L.A.R.V.I.G.T
Ja det är tur man lär sig, idag hade jag pratat med henne och frågat vad det var. Hon kanske inte alls var sur på mig utan det kanske hade hänt något som gjorde henne ledsen och som gjorde att hon drog sig tillbaka.
Man kan ju tyvärr inte ta tillbaka saker man sagt och gjort men hon ska veta att jag är ledsen och att detta faktiskt är det ända jag ångrar på riktigt. Har jag ens sagt förlåt?
Jag vet du läser min blogg och du ska veta att jag önskar dig all lycka i livet. Du är en awesome person!
♥ Dag 8– Min favorittid på året.
Det finns ingen tvekan om att det är Sommaren! Jag avskyr de andra årstiderna, ja inte våren då för då vet jag att nu blir det bara ljusare och varmare.
Varför älskar jag då Sommaren?
Enkelt, det är ljust nästan dygnet runt, det är varmt, det är soligt, man kan ha lite kläder på sig, man kan sola och bli brun, när det är mycket sol blir man lyckligare, alla mysiga uteserveringar, pickningar i parker, utflykter med båt.
Man behöver inte ha på sig 300 lager med kläder och sommarkläder är så mycket snyggare än vinterkläder när jag hela tiden försöker hitta det varmaste i garderoben och sätter på mig 24 tusen lager för att jag fryser så himla enkelt.
Jag önskar det var Sommar året runt och då säger folk "du kommer tröttna på det" Men Hallå, är ni dumma eller? Haha, jag kommer inte tröttna, jag är född att leva i värme & solljus. Gaah så underbart det hade varit!
Looper
Looper
Drar en bio med Marcus von Eckermann!
Det blir blir Looper!

Hysteriskt kul
Mamma tyckte det var jätte roligt att jag lyckats matcha kläderna som om jag skulle ut & gömma mig i skogen, "Nikki gå in bland träden för du kommer inte synas"
Åt Pizza gjorde vi också!
https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/2373266/images/2012/pic_5083fde29606ee0355b2ba8e.jpg" class="image">
https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/2373266/images/2012/pic_5083fde69606ee0355b2ba8f.jpg" class="image">
https://cdn2.cdnme.se/cdn/7-2/2373266/images/2012/pic_5083fe28e087c322b9b398f1.jpg" class="image">
https://cdn1.cdnme.se/cdn/7-2/2373266/images/2012/pic_5083fe31ddf2b37447002906.jpg" class="image">







Mina hårprodukter
Jag älskar Garazette´s hårprodukter och när jag gått mina hårvisningar har jag fått med mig massa bra produkter, både från dem men också från andra märken.

'
Den här har jag i håret innan jag lockar, fönar eller plattar,
för att minimera skadorna på håret som kan uppstå.
Även denna är ett värmeskydd för håret som är grymt.
Luktar också jätte gott så man känner sig fräsch i håret.
Ett leave in balsam som gör håret glansigt och mjukt
samtidigt är det ett värmeskydd.
Ååh bästa Maroccanoil, ha i det över natten eller i 10
min innan du duschar och håret blir helt fantastiskt
mjukt.
Den här är som Maroccanoil men istället för att
ha i den innan dusch brukar jag ha i den efter
duschen för att rädda skadat hår.
Jag har tre stycken olika stylers, den här är väldigt
rinnig och som sedan stelnar så du kan skapa
super coola effekter i håret och styla det precis som du
vill och det stannar så en hel fest natt.
Hårinpacking med färg, den har jag i när jag tröttnat
på hårfärgen men ändå inte vill färga håret.
Ger näring till håret, man har i det när håret är blött
och sen kan man enkelt styla håret.
Torr schampoo, räddaren i nöden när man inte hinner
tvätta håret.
Hårspray som luktar super gott, som gör att håret
är still på ett naturligt sätt. Vissa hårsprayer gör håret
super stelt och det ogillar jag big times.
Ett wax som gör det super enkelt att styla håret snyggt.
Det är lätt använt vilket är bra då jag inte är super bra
på wax.
Och så min absoluta favorit, den luktar ananas och
det är ett leave in balsam som gör håret mjukt, glansigt och levande.
Mammi & Me
Min garderob
Hann städa min garderob innan jag bestämde lunch date med Mammsen!

Underbara Söndag!
Godmorgon,
Älskar Söndagar, man ligger och drar sig extra länge i sängen, äter en stor frukost inför alla repriser på tvn.
Mycket bra!
Söndagar är även min tvätt och städdag, dock hade jag ingen tvätt denna söndag i alla fall inte så mycket så jag orkar gå ner och tvätta men städa lägenheten ska jag göra. En riktig genomkörare sånt man inte hinner i veckan.
Åt precis turkisk yoghurt med honung och vallnötter till frukost. Det är så sjukt gott! Brukar även ha blåbär i men det är inte riktigt säsong för blåbär nu och då är de inte lika goda.

'
Ska nog åka till Vällingby Centrum en sväng och handla en bok som vi ska läsa i skolan.
Nu ska jag ta tag i min lägenhet, varenda liten vrå kommer få sig en genom körare.
Tjingeling, puss!
♥ Dag 7 – Ett foto på mig från förra året och ett från nu, har jag förändrats?
Augusti 2011
September 2012
Okej nu tog jag en ganska extrem bild från 2012, men håret är ju något jag ändrar ganska ofta, det har varit mest ändring av hårfärg aldrig längd speciellt drastiskt. Men Oktober 2012 lät jag håret falla till en page.
Sen i November blev jag "uppraggad" på jobbet för att bli hårmodell och jag har låtit Joe som är extremt duktig göra vad han vill med mitt hår. För jag tänker, det är ju bara hår och det växer ut. Känner mig inte helt bekväm i svart hår men det gör egentligen inte speciellt mycket.
Personligheten har väl inte förändats så värst mycket heller, jag är nog samma gamla Nikki som alltid. Men jag har nog växt som person, för det vore ju mest logiskt att ju äldre man blir ju mer vuxen och stark blir man.
I och med hårvisningarna har jag ju fått göra något som jag aldrig gjort förut men jag älskar det. Gå på en catwak med flera hundra eller tusen som har fullt fokus på en och som efter showen vill fota ens hår. Sen att man blir sminkat och stylad av proffs så man blir sjukt snygg är ju inte heller helt fel. Det stärker verkligen ens självförtroende.
Ett tips våga mer med era hår, för det är ju ändå bara hår och det växer ut igen. Lek exprimentera och ha kul.
Elton
Min fredag
Godkväll..
Åkte ut till skolan igår för att träffa Karl (Som är producent för vår musikvideo) och tjejerna som gjort låten för att planera ihop oss, skriva bildmanus osv. Mycket skratt och flum blev det men vi lyckades komma på en massa bra idéer.
När vi var klara var det direkt hem för att ta en dusch och korka upp vinflaskan. Ja jag drack vin själv och fixade mig, haha jätte kul! Fattar inte varför folk tycker det är konstigt? Älskar stunden när man har duschat och ska fixa sig i lugn och ro och bara dåna musik och fåna sig. Alla är inte sådana men sån är jag.
Drog sen till Söder och hem till Niklas där Karl, Johantan, Ida och två till tjejer var. Vi drack och körde lite gissa låten, sjöng och skratta. Sen gick Jag, Karl & Jonathan vidare till Marie Laveau för Jonathans kompisar var där.
Vi kom ganska sent så vi var inte där så länge. Hade haft sms kontakt med André under kvällen och mötte sedan upp Leo och honom vid Gullmarsplan. Vi åkte hem till dem och de två grabbarna är helt underbara. Båda hade druckit en del vi och var lite på lyset. Jag försökte få med dem att gå till Globen men de tyckte att jag kunde kolla från balkongen i stället.
Vi sov till 12 idag och drog oss till typ 15 innan vi gick upp. Så jäkla underbart att bara ligga och dra sig och snacka skit. Sen behövde jag fylla på min otroligt tomma kyl så det blev stor köp på ICA i Alvik.
Älskar när kylen är full med massa mat och gottis.
Ikväll blir det en riktig chill kväll, tänkte först åka hem till mina föräldrar men sen kom jag hem så himla sent så jag orkade inte ta mig ut igen. Kan va trevligt för Elton att ha lite sällskap ibland. Ska nog ta upp honom så han får ut och springa lite.
Puss
♥ Dag 6 – Det här saknar jag.
De flesta av er vet nog redan bara genom att läsa rubriken vad det är jag saknar. Det finns bara en sak som på riktigt fattas i mitt liv. Han var de ända jag pratade om under våra år tillsammans.
Jag brukar säga att han var mitt livs kärlek, det blir svårt att hitta någon som kan fylla hans plats i mitt liv.
Självklart handlar det om Marble, vilken ponny! Min vita sagopoony!
Allt började Sommaren 2003 om Jag inte blandar ihop åren helt galet. Min kompis Siri som var medryttare på Alexandras (Hon som ingick i allsvenskan laget) B-ponny Mulle skulle få en egen ponny. Siri var hoppryttare och ville ha en riktigt trävlings ponny. Efter mycket letade hittar hon Marble och hennes famlig beslutar sig för att köpa honom. Han kommer till vårt stall och när hon lastar ut honom ur transporten känner jag "Wow, där kommer min häst". Jag föll helt enkelt pladask för honom.
Som sagt Siri vill tävla i hoppning och Marble hoppar fantastiskt bra men bara på träning för på tävling tar det stopp. Han tycker det är lite läskigt och stannar ut sig. Siri kämpar vidare men han blir inte bättre.
Vintern 2004 får jag ta bort min ponny jag har då för han är skadad och kan inte bli bra. Mamma frågar mig då "Nikki om du får välja vilken häst du vill, vilken vill du ha då" Marble såklart svarar jag, finns inget annat svar på den frågan. Jag älskar ju den hästen.
Mamma berättar på min födelsedag 4 februari 2005 att jag ska få Marble, han var lite halt på ett bakben så det dröjer några veckor innan han flyttar hem till oss. Ojoj vilken lycko dag. Jag fick min drömponny.
Innan jag fick Marble har jag också varit mer intresserad av hoppning än dressyr men eftersom Marble inte hoppat så bra på tävling så säger Mamma till mig "Om du ska tävla hoppning måste dressyren (ridningen på marken) fungera."
Sagt och gjort vi börjar träna massa dressyr och har sjukt kul. Jag stod först i ett stall med 6 andra tjejer runt min ålder och det har blivit många uteritter, bad med hästarna i sjön (som Marble älskade) och hoppning över stockar i skogen. Det var en del som var lite skeptiska till att jag och Marble skulle tävla dressyr, inte just själva tävlandet i sig för att det var kul men att vi skulle lyckas och komma placerade och vinna.
Dressyrhästar och hopphästar är olika byggda och kräver olika kvaliter och eftersom Marble alltid tränats som hopphäst så tog det sig sin lilla tid att bygga om hans muskler. Och det har varit mycket blod, svett och tårar längs vägen, men när man sitter här idag vill man bara minnas allt det roliga och positiva, för det var ju ändå övervägande annars hade man ju inte hållit på. Men slitigt var det.
2006 släppte verkligen allt och vi kom hem med pris från varenda tävling vi ställe upp i. Man kunde inte jämföra Marble med alla flaschiga och dyra ponnyer som många tjejer red runt på men det Marble inte hade i flaschighet hade han i lydnad. I och med hans otroliga lydnad, vilja och samspelet mellan han och mig gjorde att vi plockade många placeringar och priser.
Han var väldigt speciell och egen. Var han mitt i maten ja då var det bara att hålla sig undan för maten var hans och han tjongade benen i väggen för att markera "du håller dig borta" och fick han inte godis kunde han ta sig en tugga på en. När vi var på tävling och hade ridit klar programmet, ville han gärna sträcka på sig, ta sin tid tillbaka till transporten för att visa "Hej allesammans, jag är här och jag är snyggast". Han visste också att när programmet var klart och vi mötte Mamma utanför banan igen så vankades det godis, Han visste att han var stjärnarn och att han gjort ett bra jobb. Han var så skön för vann vi en tävling och då skulle rida först på ärevarvet så blev han seg som tusan och det kändes som han tänkte "vadå gå i form vad är det" medan om vi kom på någon annan placering och skulle galoppera efter andra hästar ja då ville han bara springa och gärna förbi de andra.
Visst kunde jag vara sur på tävling när det inte gått så bra, jag är en väldigt stor tävlingsmänniska och hatar att förlora. Mamma fick ta en del smällar där men hon peppade alltid igång mig igen och sa till mig att vill du inte tävla behöver du inte det, men det ville jag ju, Hatade bara att förlora.
Något som jag även tyckte var viktigt på tävling, "Man kan inte vinna jämt men man kan alltid vara snyggast"
Så Jag la ner mycket tid på att Marble alltid skulle var i topp skick, på tävling var han välputsad, utrustiningen var super putsad och jag och min outfit skulle vara perfekt. Och med handen på hjärtat vi var alltid snyggast! ;)
Det var många som tystnade när de såg vilka resultat jag och Marble presterade. Och många undrade hur gör ni?
Nyckeln till våra framgångar beror mycket på kontakten mellan mig och Marble som var otroligt tight. Vi förstod varandra och litade på varandra till 110%. Och han blev överröst med massor av kärlek.
Även fast vi hade fokusen på dressyren så hopptränade vi och även hopptävlade vi men mest på hemma plan bara för vi tyckte det var roligt båda två. Och pågrund av Marbles lydnad lyckades vi vinna några hopptävlingar för vi kunde vända snabba svänga i omhoppningen. Vi testa även på fälttävlan men bara på träningsnivå, då jag bodde i Uppsala (där jag gick på gymnasium) och inte var hemma i veckorna för att träna med honom men fälttävlan var något vi båda tyckte var grymt kul (Man hoppar hinder i skogen som inte går att riva) speciellt vatten graven tyckte Marble var kul för han gillade att plaska i vatten.
Meningen var att sommaren 2007 sälja Marble och andledningen till det var för att när man är 18 år (vilket jag fyllde 2007) så är det sista året man får tävla på ponny. Jag minns så tydligt våran sista tävling jag tävlade två ponnyer den dagen (red även Amandas Ponny Gibbe) och gjorde fyra starter (jag red alltså fyra olika program).
Jag tog hem pris i alla fyra starterna, en andra och fjärde placering med Gibbe. Gibbes klasser var de två första klasserna då de var lite "enklare" än Marbles. På uppvärmningen kändes Marble helt fantastisk och det var en fantastisk sommar dag med strålande sol. Jag rider in på banan och allt bara stämmer, vilken känsla jag får och allt bara flyter på och känns perfekt. När jag ridit klart och rider ut från banan letar jag upp Mamma i publiken och vi gör tummen upp till varandra för båda vet, vi har precis gjort våran bästa ritt någonsin.
Det blir en spänd väntan på resultatet och när jag får mitt protokoll (I dressyr bedöms man på en skala från 0-100 % och man får alltid ett papper där alla moment står med vad man ska göra och vilken poäng man fått på varje moment en skala som ligger på 0-10 där 10 är bäst. och vad domaren tyckt vart bra och mindre bra. Man blir även bedömd på hur man rider hästen, hur hästen går om den är avslappnade eller spänd. Och om man ridit noggrant) Som sagt när jag får mitt protokoll så står jag bara och stirrar på pappret och frågar om det verkligen är mitt protokoll för jag har fått 71,6% vilket är bästa resultatet jag fått på Marble. Och de som gett mig pappret försäkrar mig om att det stämmer. Jag springer till Mamma och skriker av lycka. Mamma blir helt chockad men förstår att det är så bra för min ritt var så bra. Jag vet att min gudmor är uppe och har hand om framridningen där alla ekipage värmer upp inför start så jag springer upp dit och skriker och hon blir överlycklig för resultatet.
Det slutar med att Jag vinner klassen, så jag fick inte bara en fantastiskt ritt utan jag fick vinna med den också.
Sen i nästa klass går det också grymt bra och vi har samma känsla och får en 3e placering.
Så jag & Marble avslutade vår tävlingskarriär med stil.
Vi skulle som sagt sälja honom 2007 men under sommaren drar Marble på sig en skada som inte vill läka och vi får beskedet att vi måste ta bort honom. Jag minns att jag stod i boxen hos vetrinären och behöver bara se ansikts uttrycket på vetrinärer så förstår jag domen. Allt bara brister, Jag vill inte skiljas från min bästa vän men jag måste, han får inte lida (Hej nu kommer det tårar igen). När vi är på väg hem och Mamma stannar vid ett rödlyse nästan hemma hoppar jag ur bilen för jag är arg och ledsen över det hela och behöver vara själv med mina tankar, få smälta allting.
Han ska tas bort 17 Oktober 2007 och dagarna innan är jag ute massor och bara myser. Tar en sista ridtur där vi skrittar ut i skogen bara vi två sen skrittar vi upp till ridhuset och jag ställer mig framför spegelen och bara kollar på oss två tillsammans en sista gång. Jag säger hej då någon dag innan för jag kommer vara i Uppsala på den hemska dagen, dels för att jag ska gå i skolan och dels för att jag vill minnas honom betades lycklig i sin hagen inte att vi leder i väg honom och så finns han inte mer. Väl 17 Oktober åker Mamma och Moster ut och låter han gå i en hage med massa gräs och bara njuta och sen när det väl är dags hämtar en tjej i stallet honom och leder bort honom till en veterninär som väntar bakom ridhuset där vi tar bort hästarna.
Vid lunch får jag ett sms från mamma "Nu har Marble galopperat i väg på de evigt gröna ängarna". Min vän Sophie ger mig en lång kram i skolan och stöttar mig resten av dagen så jag inte ska bryta ihop. Tack!
Berättar för Mamma & Pappa att jag vill göra en tatuering till Marbles minne och på min födelsedag 2008 får jag i present att göra min minnes tatuering, så 8e december 2008 gör jag min första och finaste tatuering.
Den 9e december 2008 hade vi vårt årliga årsmöte på klubben och där får vinnarna av klubbmästerskapen sitt pris, Man samlar poäng hela året på klubbtävlingar och den som har flest poäng vid årets slut får pris. Både 2006 & 2007 vann jag och Marble klubbmästerskapen.Kom även trea 2007 med Amandas ponny Gibbe. Det kändes otroligt konstigt att 2007 ta emot pris då Marble inte fanns mer. Men det kom ändå lägligt för jag behövde lite glädje i allt det ledsamma också.
Marble kommer ALLTID ha en speciell plats i Mitt och Mammas hjärtan, Han var vår stjärna och en sådan ponny får man bara en gång. Min fina vackra kloka, mysiga, busiga lilla ponny!
♥Dag 5 - Ett foto på något/någon som gör mig lycklig.
Lagledare Elin, Sarah & Benji, Nikki & Marble, Amanda, Alexandra & Goldie, Emma & Cracker Jack
Den här bilden är från 2006, Vi har precis vunnit Dressyr Allsvenskan Div 2. Att tävla i Dressyr Allsvenskan i Stockholms regionen är svårt, det finns otroligt många duktiga ekipage (ryttare + häst) och det var väl egentligen ingen som trodde att Färingsö Ridsällskap skulle ta hem finalen.
Klart vi hoppades och hade fokus på vinst men vi hade tufft motstånd. Ska nog förklara hur Allsvenskan inom ridsporten går till för er som inte vet. Man tävlar först i två deltävlingar och man samlar poäng utifrån hur laget placerar sig i båda deltävlingarna. De lagen med högst poäng går sedan till final. Man är 4 ekipage i laget och där de tre bästa resultaten räknas.
Vi hade inte placerat oss i någon deltävling men ändå samlat ihop tillräckligt med poäng för att få rida finalen på Hägeridklubb. Alexandra (Hon som står på marken och håller i sin häst Goldie) var den i laget som alltid fick mest poäng, Hon hade en helt fantastisk C-ponny och Alexandra rider väldigt okomplicerat och mjukt, vilket är en perfekt kombination för ett lyckat resultat. När man tävlar startar man i storleks ordning på ponnyerna först Kategori B (som är minsta ponnyerna), sen C-ponnierna och sist D-ponnierna.
I alla fall på tävlingsdagen så anländer Jag, Mamma & Amanda (Hon som står bredvid Marble & Mig) i mitten av C-ponny klassen. Jag har haft lite sms kontakt med Alexandra eftersom hon hunnit rida innan vi kommit fram och jag frågade hur det hade gått. "Nja ganska bra, inte helt nöjd". Attans då, tänker jag. Vi som behöver bra poäng om vi vill komma placerade. Det roliga med Alexandra att hon kan rida helt fantastiskt och få jätte höga poäng men ändå säga "Nja det gick inte alls bra" fast det har gjort det. Vi kommer fram och går förbi resultat tavlan, Vad har inte Alexandra gjort då, Jo självklart leder hon på jätte höga poäng!
Vi andra går även vi in och levererar. Precis som att våra ponnier förstår vad det är för tävling och man kan tro att vi som ryttare ska vara nervösa men vi känner ett väldigt lugn och en trygghet. Tror vi alla var väldigt nöjda med våra ritter och att resultatet faktiskt inte betydde så värst mycket, just för vi inte trodde på vinst.
Efter Alla fyras ritter går vi fram till resultat tavlan och börjar räkna poängen och vi inser att de andra lagen kan inte slå oss, det spelar ingen roll hur många poäng de får för vi har vunnit överlägset. Den lyckan där och då, att tillsammans i lag har presterat så otroligt bra och alla fyra har tillsammans med sina ponnyer verkligen gett allt känns helt fantastiskt, vilken känsla, lycka, eufori. (Om ändå Loreen gjort sin låt 2006) Det var helt magiskt.
Att få rida in på prisutdelning, med prisrosetten i första pris färgen, med medalj runt halsen och ett fint vinst täcke på hästen. Känna den stoltheten och lyckan tillsammans med ett lag. Vi levererade när det gällde och lyckades. Känner hur lycko tårarna börjar bränna för jag kan 6 år senare fortfarande känna lyckan vi kände då.
Man får inte glömma vilket fantastiskt team vi hade bakom oss. Vår lagkapten Elin som hade ordning och reda och tog ut vilka som skulle få rida i laget. Våra föräldrar som faktiskt köpt våra hästar, låtit oss träna och tävla. Hästsporten är ingen billig hobby varken om man rider på ridskola eller är ägare till en egen häst. Men våra föräldar valde ändå att lägga deras tid och pengar på våran hobby, För det känner jag en oerhörd tacksamhet.
De "offrade" sina helger för att åka med oss på alla dessa tävlingar (och självklart tyckte de också det var kul)
Vi var ett team tillsammans. Och sen förutom min Mamma har jag alltid haft med min gudmor och moster på mina tävlingar. Alla tre har varit otroligt peppande, stöttande samt motiverande. Även Amanda på Gibbe & Ginny på Fredag som inte red i laget just på final dagen men som ridit i deltävlingarna och hjälpt laget fram till en final, har varit grymma. Och att de kom till finalen för att heja fram laget, visar på en helt underbar laganda.
Sen våra fantastiska Ponnyer, som fightades med oss tyckte det var kul att få komma ut och tävla.
Ja utan våra fina ponnyer hade vi inte fått vårat första pris.
Samtidigt som jag ser tillbaka på min tävlings"karriär" med lycka är det även med viss sorg. Man saknar tiden som var då, Jag saknar givetvis Marble otroligt mycket, (japp där kom tårarna) och jag saknar att tävla och träna.
Ponny tiden är verkligen en otroligt rolig tid, det är inte lika blodigt allvar som med stor häst och vi hade fantastiskt kul. I med och motgång var vi där för varandra.
Som vanligt sprutar orden ur mig och jag hoppas du orkat läsa ända hit. Alla ni som läser har ju inte ridit eller tävlat i just ridsport men jag tror de flesta av er hållit på med något som ni brinner för och förstår min känsla och glädje.
Joel fyller år!
Torsdag
Godkväll.
Redovisningen i skolan gick bra, fick massa beröm och saker att tänka på till nästa gång vilket är bra så man alltid blir bättre.
Vi har alltid en deadline på våra filmer och när det är redovisnings dags sitter vi i klassrummet, alla i klassen och vår lärare (Ibland två till lärare beroende på uppgift). Vi kollar på filmerna en efter en och efter varje film får klassen säga sitt vad de gillade och tycker man ska tänka på och sen säger vår lärare vad som var bra och vad vi ska tänka på.
Det kan kännas tufft att bli "utkastad" på det viset att "oj nu ska 14 personer dömma mig här, hjälp" men det är ett otroligt bra sätt att få kritik för att bli bättre och man lär sig jätte mycket av att kolla på andras filmer för att se vad de gör bra och vad de behöver förbättra.
Personligen tycker jag det är hur bra som helst, klart man är nervös innan för man vill ju göra sitt bästa men får man aldrig höra kritik utvecklas man inte. Och jag blir inte motiverad om jag inte känner att jag utvecklas och kan sätta upp nya mål för att bli bättre hela tiden.
Det är ju höst fest ikväll på skolan men jag orkade inte gå, känns otroligt taskigt mot dem som anordnat den men vi slutade 15 och den började 19 så jag orkade inte sitta kvar i skolan för alla andra åkte till stan. Men hoppas att alla som var där hade grymt kul och att jag får höra imorgon att jag missat något.
Åhhh vet ni min underbara vän Kristap som jag lärt känna genom hårvisningarna ringde igår och berättade att på onsdag kommer han till Stockholm (han bor i Strömstad, på västkusten) för att hälsa på sina vänner och tänkte han göra ett stopp för att träffa mig. Vi har inte setts sen Skövde mässan så det ska bli super kul att ses igen.
Vi tänkte dricka vin och snacka skit. Får övertala honom att flytta till Stockholm så vi kan ses lite oftare.
Ove, Kristap & en utråkad Nikki.
Sen har Kristap varit med i Sveriges man.
Imorgon ska jag ha möte med Karl och "våra" musiker för att planera vår musik video som ska spelas in nästa vecka. Kommer bli en grymt kul vecka. Musikvideo, träffa Kristap & så ska jag på ett hemligt litet möte.
Sov gott & puss!
♥ Dag 4 – Mina bästa vänner.
Liza Berglund
Måste ju börja med min älsta vän Liza. Vi har som sagt känt varandra i 17 år! Det är nästan hela livet eftersom vi båda är 23 år och åren 0-6 minns man ändå inte så mycket. Vi lärde känna varandra genom våra bröder som var bästa kompisar när de var små. Vi gick i samma skolan 0-9an men vi började i samma klass i 6an.
Vi spelade i samma fotbollslag och delade hästintresset.
Liza är lite mer försiktig runt hästarna än mig och jag vet inte hur många gånger jag tvingat med henne på upptåg med hästarna. "Skärp dig nu Liza så hoppar vi". haha tur att hon inte är ärrad för livet.
Nästan varje dag efter skolan gick vi hem till henne för att baka chokladbollar, dansa till "Jag vill vara din Margareta" och kolla på Eva & Adam filmen eller bygga om hennes vardagsrum för att kunna leka stenåldern.
Liza var väldigt svår väckt när vi var små och jag fick alltid slå henne med en bok för att hon skulle vakna.
Nu för tiden hörs vi nästan varje dag förutom när Liza inte svarar, för att svara i telefon eller på sms är hennes svaga sida och vi träffas när vi hinner då båda har fullspäckade liv. Tycker att hon ska hänga mindre med sin loverboy och träffa mig lite oftar (Ja det är en pik Liza). Men hon är en fantastisk vän som alltid finns där i vått och torrt. Våra första kärlekar breaka med oss ungefär samtidigt så vi har varit en otroligt stöd för varandra.
Älskar dig tokfia!
Micaela Nordqvist
Micaela eller Miccan lärde jag känna genom SFbio då vi jobbar på samma biograf. Hon var med och höll i min anställning intervju, det har kommit fram krypandes att hon hade sagt till nej om mig till att börja jobba. Haha.
Vi började i alla fall jobba tillsammans och efter en incident med en annan arbetskollega blev vi sjukt tighta,
Folk på jobbet kunde inte skillja oss åt, Jag heter Miccan var och varannan dag och hon får heta Nikki.
Eller så kör de bara på Nicaela. Inte för att vi är värst lika till utseendet men vi satt ihop i höften.
Vad har vi två inte gjort tillsammans kan man då fråga sig? Även Miccan har under våra 2,5 år som vänner alltid också funnits där för mig och jag för henne. I med och motgång. VI kan bli oense och tjafsa men sen i nästa stund är det glömt, Vi kan inte vara sura på varandra.
Nu är det ju så att vi båda har börjat plugga jag längst ut på Ekerö och hon i Uppsala. Så den här hösten har vi setts 2 gånger(!!!!!!) och Vi hinner aldrig prata i telefon för båda har fullt upp. När jag kan prata är hon i skolan eller pluggar och vise versa. Så hösten har varit tuff. Att gå från att ses 24/7 till att knappt prata men det som är bra med riktiga vänner att när man väl pratar igen så är allt som vanligt man har bara lite mer att katcha upp.
Men nästa helg kommer hon hem och då kommer vi ses, sen har vi en Maskinen/Lilla Sällskapet konsert i November samt Justin Bieber konserten i April.
Haha, kom just att tänka på att det finns typ 2 miljoner bilder på oss. Speciellt några bilder på två killar i Sveriges kändaste pop duo och oss en tidig morgon i Maj. Haha. Nä de får stanna mellan Miccan och Mig.
Kan göra ett inlägg med bara bilder från Min och Miccans "karriär" för det kommer bjuda på en hel del skratt.
Älskar dig gumman och saknar dig!
Elise Planchard
Tjejen som är som en lillasyster för mig. Vi träffades på mitt förra jobb på Face2Face. Vi klickade direkt.
Mer underbar och genom fantastisk tjej går inte att hitta. En person som alltid vill andra gott och alltid ställer upp för en. Vi reste runt på jobb i 2 månader i Sverige och vi bodde tillsammans, kan ju säga att vårat rum var kaos.
Vi har aldrig bråkat och har alltid så grymt kul när vi umgås.
Dock har jag ett litet problem med Elise....För ca 1 år sedan drog hon till Australien för att jobba, tror ni hon kommit hem ännu? Nej det har hon inte. Jag saknar min vän och tjatar på henne hela tiden att komma hem för jag saknar att kunna ringa henne varje dag. Usch blir tårögd här men jag saknar henne verkligen.
Givetvis unnar jag henne allt underbart hon upplevt där borta men nu räcker det.
Men Elise är Elise och hon gillar inte Sverige, hon vill ha fart och fläkt och hon älskar att resa.
Saknar dig enormt mycket och älskar dig!
Dessa tre är mina absolut bästa och närmsta vänner. Kärleken till er är stor.
Karin Wannbäck
Måste ju faktiskt ha med fina Karin också. Vi har jobbat på SF tillsammans i 2,5år, hängt på jobbet och så men aldrig hängt utanför jobbet. Båda hade samma dröm och kom in på samma skola, vad är oddsen?
Hon är en klippa för mig i skolan, peppar och inspirerar.
Vi har extremt kul i skolan speciellt när vi (speciellt Karin) blir övertrötta och bara flumm skrattar.
Karin du är grym och jag hoppas på två awesome år i skola. Sen när vi överlevt skolan att du fortafande vill hänga för du är awesome!
Höstfest
Godmorgon,
Sitter i "Brommaexpressen" på väg ut till skolan. Brommaexpressen består av Emma (som kör), Karin, Joel, Matilda & mig. Vi brukar diskutera allt mellan himmel och jord.
Joel fyller år idag så Stort Grattis till honom!
Idag ska vi redovisa våra kulturnyheter. Håller tummarna att jag får höra något bra.
I kväll sen blir det höstfest som är en sommarfest. Shorts & linne är nedpackade. Kommer nog bli himla roligt!
Nu ska jag återgå till dagens diskussion!
Puss

Untitled Video
Amerikanska valet.
Hejsan hoppsan i galoppsan.
Det kommer upp lite videoinlägg snart, det tar bara 300 år att ladda upp dem.
De är från skolan där jag muppar mig med Karin & Niklas, fina underbara människor.
Vi har pratat om Amerikanska valet idag och fy tusan så röriga deras val är. Allt handlar typ om vem som ger bäst show och verkar mest pålitilig. VI fick även två delstader var för att kolla upp hur de kommer rösta i valet och så fick vi se om Demokraterna eller Republikanerna skulle vinna. Och japp Barack Obama vann.
Vi såg även på en film som hette Recount som handlade om valet 2000 mellan Bush och Gore, där det blev stort strul med rösterna från Florida och eftersom hur de röstar nere i Florida väger in tugnt så var det viktigt att de blev rätt. Tyvärr vann ju Bush, tror att Gore hade gjort ett bättre jobb.
Imorgon ska vi visa upp våra kulturnyheter och jag känner mig ganska nöjd, fick lite hjärnsläpp på inspelningen och kunde ha gjort mycket bättre i från mig men det är svårt att ändra i efterhand så nu hoppas jag att läraren och mina klasskompisar tycker min film är bra. Sitter och filar på Påan som programledaren läser upp innan inslaget.
Resten av kvällen kommer tillbringas framför tvn i min underbara soffan och bara chilla. För imorgon är det höstfest med sommarteama på skolan. Så dags att leta fram sommarkläderna. Burr kommer bli kallt.
Puss!
♥ Dag 4 – Mina djur
Jag har "bara" ett djur hemma hos mig men sen har jag 3 djur till hos mina föräldrar som är våra djur.
zzz

Börjar med min egna lilla korv.
Elton Justin Bieber John
"Elton"
Född vecka 4 2011.
Jag hade precis fått min lägenhet och jag kände att nä jag vill ha ett djur, allra helst vill jag ju ha en katt.
Men eftersom jag jobbar så mycket och gillar att resa bort lite sådär spontant fick det bli en hamster.
De sover på dagarna och är vakna på nätterna, perfekt.
Jag och Liza åkte till Bromma zoo och vi var inne jätte länge i små djursrummet och klämde och gosa med alla djuren. Jag fastnade för Elton ganska snabbt, han var lite egen (som alla mina djur varit) och ganska aggresiv. Fräste och höll på men honom skulle jag ha. Liza var väldigt tveksam och tänkte att "Jahopp honom kommer hon tröttna på och sälja efter en vecka"
Men Elton var nog mest rädd där i djuraffären för nu 1,5 år senare är han super go och det är inga problem att hålla honom och hålla på med honom. Tyvärr är han ju inte lika go som en katt som hoppar upp i soffan och myser i knät. Försöker jag ha Elton i knät gnager han bara i tröjan och springer runt.
Elton är ett trevligt sällskap och det känns tryggt när han springer i hjulet på natten.
Zaxofragas Zim ZaZoo
"Lillis"
Honom har ni säker sett mycket av om ni följt mig på instagram. Han är av "märket" Cornish rex och är en allergi vänlig ras med krullig päls. Han är en väldigt personlig katt och ska alltid ligga i knät, under filten eller under täcket med huvudet på kudden. Han är mina föräldrars katt och när jag sover där brukar han komma och slå en i huvudet så man ska lyfta på täcket så han kan krypa ner. En helt otroligt mysig liten katt som pratar väldigt mycket och kan få tupp juck och rejsa genom lägenheten i 220 km/h.
Bolle
Bolle har vi haft i 100 år känns det som, Han är född 1995 och enkel hederlig bondkatt.
Bolles liv går ut på att sova 23 timmar om dygnet och äta 1 timme om dygnet.
Han ligger allra helst på en stol i köket eller i min brors säng.
Bolle är lite folkskygg så när vi är bortresta och vi har folk som passar katterna så kan de gå hela veckan
utan att de får se Bolle en ända gång. Ända livstecknet är att matskålen är tom.
Sacramento
"Svante"
Född 2004
Fina Svante mannen. Mammas dressyr häst. Nu har han tyvärr varit skadad, en svullnad i knät som vägrar ge med sig. En otroligt go liten häst med mycket temprament. Är det sol ute då är det inga problem att rida ut men när det är molning ojoj ja då är ALLT läskigt. Ibland är han så töntig. Men otroligt fin att rida, mjuk och arbetsvillig.
Man får gärna gosa vid huvudet och borsta länge länge men inte under magen då viner bakbenen. Han tar gärna ett tjuvnyp för att se om man är ätbar. Nu håller vi alla tummarna att han blir friskt snart!
bittertjej89.se
Haha, usch va bitter jag lät i inlägget nedanför. Sorry!
Men är så sjukt slut körd så att folks kommentarer som annars inte biter på mig etsar sig fast och gör mig ledsen.
Har ju börjat plugga i höst på min drömutbilning, tv-produktion och det är högt tempo där en film (ibland två filmer) ska vara klara i veckan. Det är ju inte bara att ställa upp en kamera och filma direkt. Man måste ha rätt utsnitt på bilderna (Man får inte kapa människor i tex leder eller ha för mycket luft på sidorna eller över huvudet), det måste vara rätt ljussatt och ljudsatt. Man måste få tag i människor att intervjua (om det är nyhetsreportage).
Man ska även hitta en nyhet osv.
Sen ska man ju redigera materialet man filmat och tänka på att göra filmen efter konstens alla regler.
Det är grymt kul men massa jobb.
Sen den här stressen att gå från heltidsjobb med fast månadslön och sen gå ner till hälften är jäkligt tufft.
Jag borde jobba mer extra men när man filmat och gått i skolan hela veckan och ibland suttit någon lördag och redigerat så orkar man inte för man vill ha en ledig dag och realaxa på. CSN är ju såå generösa med studiemedel.
Hade jag varit 1,5 år äldre hade jag fått högre studiemedel.
Jag är en sådan människa som alltid ska visa mig så jäkla stark och folk kan uppfatta mig som lite kaxig och hård i bland(Aldrig elak eller dum bara rapp i munnen), för efter att ha blivit sårad av människor så har jag byggt upp en fasad där det är svårt att komma in på riktigt innanför min mur för att inte bli sårad igen.
Och eftersom jag kan uppfattas som en person som är extremt stark så driver folk ofta med mig.
Men jag är som alla andra och blir också ledsen.
Pratade med min bästa vän Liza idag och hon kände igen sig i min depp och sa att det nog berodde på höstmörkret och där är jag beredd och hålla med. Jag är hatar verkligen höst och vinter, Jag är byggt och skapt för 40 grader och sol och inte Sveriges vintrar.
Pluggar ju bara två år och sen ska jag ut och jobba, då kommer jag köpa ett sommarhus utomlands till mig och mina föräldrar så jag slipper vintrarna. Och då får jag se till och jobba med program som spelas in utomlands på vinter halvåret.
Nu har jag svamlat klart och ska faktiskt hoppa i säng då jag är super trött.
Bjuder på en bild på mig & vackra Karin!
Expressen
Godmorgon,
Nu är jag på väg till Expressen, blir ett studiebesök där på morgonen. Vi var ju på det rörliga nyhetsmediet förra veckan och nu blir det de skrivna mediet.
Som ni märkt har jag gått ur facebook och kommer även sluta med instagram. Är så otroligt trött på sociala mediet och folk bara klagar att jag lägger upp för mycket hela tiden.
Jag säger bara, ta bort mig som vän eller sluta följ mig!
Finns på mobilen så ring eller smsa om du vill nå mig.
Puss
Godmorgon
Fick med mig André på bio igår, vi såg Ted och mös med popcorn, godis & läsk!
En perfekt Söndag helt enkelt.
Nu ska jag till skolan och redigera klart min film, har legat och funderat hela natten hur jag ska få den riktigt bra.
Ska även låta Karin kika på den så ska hon få vara kritisk.
Måste även planera upp musikvideon vi ska spela in nästa vecka. Just nu är min hjärna tom på idéer. Men det kommer nog några snart.
Sitter på tuben & lyssnar på lilla sällskapet, vilket skapar en bra start på dagen.
Puss


Usch!
Igår åkte jag till skolan för att börja redigera film, Jag är väl halvvägs nu. Har grov klippt och nu är fin putsen kvar och alla effekter. Tänkte att Karin ska få kolla igenom den på måndag för att ge mig feedback.
Det är så himla lätt att bli hemma blind så det är bra med nya färska ögon på ens projekt.
När jag var klar på skolan åkte jag hem till mor & far för lite film mys. Sen sov jag över där för jag var för lat för att åka hem.
Innan jag skulle sova igår fick jag reda på att min underbara "Lillasyster" varit med i en bilolycka och fått åka in till sjukhuset. Som tur var skadades hon inte allvarligt utan fick en stukning i naken. Mitt hjärta hoppade över ett slag och jag blev alldeles kall, min älskade mina "lillasyster". Och andledningen till att jag skriver "Lillasyster" är för att vi är inte släkt men vi har typ vuxit upp tillsammans. Har stått i samma stall, tävlat tillsammans och funnits där för varandra i ur och skur.
Hon bor i Uppsala så när jag gick i skolan där var jag hemma hos henne fler gånger i veckan och red tillsammans. Har även tävlat en ponny hon hade till försäljning.
Jag & Ginny som jag tävla
Kom nyss hem till mig igen och ska strax städa undan lite här hemma och ta mig en riktig lång dusch.
Planerar en biokväll och hoppas på att få sällskap av fina André.
Nu ridsport på SVT.
Puss.
♥ Dag 3 – Mina föräldrar.
Mina underbara föräldrar!
Min Mamma är född och uppvuxen i Stockholm, hon växte upp med Mamma & 3 syskon.
Min Morfar gick bort när Mamma var 16 år.
Hästar var hennes stora intresse, Jag vet inte hur många fotoalbum hon har med hästbilder.
Älskar att sitta och bläddra i dem.
Min Pappa är född i Kalmar men adopterades till Malmö när han var liten där han växte upp med sin Mamma.
Min Farfar gick bort när Pappa var 5år. Så jag har aldrig träffat varken min Morfar eller Farfar, vilket känns ledsamt.
Pappas stora intresse var musiken, han har haft en massa band, de banden som det gått bäst för är Moderns (har släppt en platta i Japan), Strindbergs & The Repeatles.
Pappa flyttade upp till Stockholm på 80 talet och Mina föräldrar träffades på jobbet i slutet av 80 talet.
De blev blixt förälskade och ungefär 9 månader senare kom deras stjärna till Dotter, alltså Moi.
Mina föräldrar har verkligen gett mig & min bror allt man behöver när man växer upp, massa kärlek och stöttning.
Men det har ju inte alltid varit en dans på rosor, ni vet när barnen blir trotsiga tonåringar och tycker de är störst bäst och vackrast och man som tonåring bara tycker att ens föräldrar ääääär såååå joooobbbiga!
Men de har alltid varit där för en.
Sen har de ställt upp för mig och stöttat mig i mina hobbys, först var det ju fotbollen och sen blev det hästar.
Det kan ju ses som bortskämt att få en häst men min Mamma har sett till att jag fått lära mig att ta ansvar genom hästarna och att de inte är leksaker.Jag har fått sätta mig på bussen och åkt ut i ur och skur för hästen måste skötas, Vilket har fått mig att växa och mogna.
Pappa har tagit med mig på spelningar & konserter land och rike runt för att jag ska få se mina favorit band.
Vi har även upplevt Kreta, London & New York tillsammans.
För att sammanfatta 23 år med mina föräldrar så kan jag inte en annat vara otroligt lycklig och glad att jag fick dessa två coola och awesome människor som min Mammi & Pappi.
De har aldrig inte tillåtit mig att göra något, bara förklarat vad för konsekvenser vissa val ger och bett mig tänka till en gång extra då jag är väldigt spontan och vill jag något vill jag ha det nu nu nu!
Jag älskar er oerhört mycket!
Strindbergs live
Godmorgon
Vilken kväll igår, Strindbergs gjorde en grym spelning & det var hur mycket folk som helst.
Jag hade fullt upp med att filma och efter några veckor med två mans team var jag nu själv och det är mycket att hålla reda på.
Blev mer nöjd med vissa delar än andra men kul hade jag i alla fall.
Något som är väldigt surrealistiskt är folk som kommer fram och tycker det är så coolt att Janne Borgh är min Pappa.
För mig är han ju bara min Pappi men de får mig att känna som om jag hade John Lennon eller någon som Farsa.
Coolt men overkligt.
Är otroligt stolt att min Pappa påverkat och berört så många människor.
Kvällen slutade med ett nytt samarbete som gynnar min karriär. Helt fantastiskt!
Idag är jag riktigt trött och på väg ut till skolan för att börja reda upp 137 minuter film som ska bli mellan 2-2.30 minuter film.
Känns skönt att börja direkt och lär ju vara helt själv på skolan så kan verkligen sitta och fixa & trixa!
Hörs sen, puss









Soundcheck!
Soundcheck avklarat, nu godis i logen!


På väg!
Nu är jag färdig fixad & drar till Nalen.
Är helt genom svettig efter promenaden till tunnelbanan, har släpat på kameraväskan, stativväskan samt en lampa till ljussättning plus min lilla handväska.
Men sånt är livet som reporter.



Åh kände inte igen dig, Nikki!
Och här har ni svaret varför, Byter hårfärg och frisyr lika ofta som Paris Hilton byter kille.
Hungrig?
Det här med att äta frukost och sen lunch en timme senare bara för att spara tid. Kanske också för att jag inte kände mig mätt på min frukost, äter alltid havregrynsgröt med linfrön till frukost med lingonsylt samt mjölk men blir aldrig mätt på det, blir mätt när jag precis är klar men fem minuter senare är jag hungrig igen. Varför? Någon som vet?
Kan va för att jag är en hugrig människa i mig själv, Jag ska alltid äta på något och har jag inget att äta på tuggar jag tuggumi. Det är ett under att jag inte har ont i käkarna vid det här laget.
Sitter i detta nu och äter köttbullar, potatismos och sallad. Och dricker Cola (Sorry Mamma), Cola som jag är sjukt beroende av. Slinker gärna ner två burkar (33cl) per dag, Det måste va i burk för då är den som godast tycker jag.
Måste bättra mig, för min tandläkare lär inte älska mig för det.
Fredagen 12 Oktober
Godmorgon vänner.
Jag älskar verkligen att sova och jag har sovit så galet bra i natt, det är på morgonen jag har lite problem eftersom vi börjar skolan 08.45 så måste man gå upp tidigt och nu när man är ledig och vill sova länge går det inte för kroppen är van att gå upp tidigt.
Men idag tvinga jag mit att somna om igen och vaknade vid 11 tillslut.
Ikväll vet ni väl vad som händer!
Japp, Strindbergs spelningen och igår kväll peppade alla sönder på Facebook.
Annelie (Som är gift med Johan, mitten på bilden) Peppade varje timme med, 24 timmar kvar, 23 timmar kvar, 22 timmar kvar... Somnade vid midnatt igår så jag vet faktiskt inte hur länge hon orkade innan hon också somnade.
Så här kommer det se ut idag och jag kommer få ont i ryggen av att bära alla grejer.
Jag har börjat dagen med en lång dusch, kom på mig själv med att stå och dagdrömma i duschen så den tog liite längre en planerat. Har även ätit min obligatoriska gröt till frukost med lingonsylten som min Moster gjort till mig. Hur god som helst!
Nu sitter jag bara i soffan och vaknar till liv och ser på värdelös tv, Varför är det bara hem till gården och tv-shop för! Jag blir ju hjärntvättad, jag vill helt plötsligt köpa cellulit kräm, fettbrännande maskiner & puts till mitt silver (som jag inte har).
Hörs senare, bjuder på en video då. Puss!
♥ Dag 2 – Min första kärlek.
Hmm, Min första kärlek...
Sjukt svårt ju ska man ta första killen man blev kär i eller första riktiga förhållandet.
Grejen är den att killen jag hade mitt första "riktiga" förhållande med har jag ingen lust att skriva om här i bloggen, det är ett avslutat kapitel som slutade himla smutsigt med att han var otrogen mot mig. Så nej det där är inget jag vill ha på min blogg.
Vi tar min allra första kärlek när jag var 5/6 år.
Jag gick på dagis på Ekerö när jag var lite och där gick en kille vid namn Fredrik som var ca. 2 år äldre än mig och jag minns att jag tyckte om honom så mycket, tyckte han var så himla söt i hans mössa (Ni vet en sådan som är vit med blåa sträck för killar och rosa för tjejer med ens namn på). Åh jag minns så tydligt att jag skulle vara där han var hela tiden. Fina Fredrik.
Jag undrar vad han är idag och vad han gör om du ser det här Fredrik ring mig ;)
Lär känna mig ännu bättre!
1. Vad är ditt mellan-namn? Michelle Elisabeth
2. Vad skulle du vilja heta i förnamn? Åh älskar mitt förnamn
3. Är du i ett förhållande nu? Nej
4. Om ja, hur länge har ni varit tillsammans?
5. Vem var du tillsammans med sist? Mitt ex...
6. Får man fråga varför det tog slut? För att slutade vara kär
7. Har du haft ett seriöst förhållande? Ja, haft 3 st
8. Vem vet mest om dig? Liza eller Miccan
9. Vad gör du på fredagskvällar? Är däckad efter en fullspäckad vecka
10. Bästa filmen du någonsin har sett? Amadeus
11. Har du haft sex med fler än 5 personer? Ja
12. Har du någonsin varit full? Ja
13. Har du spytt av alkohol? Ja
14. Röker du? Ja
15. Snusar du? Ibland
16. Saknar du någon just nu? Nej
17. Hur mår du idag? Mår mycket bra, är lite trött dock
18. Hur många tabletter tar du dagligen? 2, P-piller & Järntabletter
19. Vad gjorde du för exakt ett år sen? Ehm Jobbade säkert
20. Bästa minnet från sommaren? Storsjöyran
21. Senaste landet du besökte bortsett från Sverige? USA eller ja Mellanlanda på Island
22. När var du där? Slutet av Maj till början av Juni 2012
23. Är du rasist? Nej
24. Har du helt svenskt ursprung? Vet inte helt säkert
25. Om nej, vart kommer du ifrån? Kan ha spanskt blod i mig
26. Föredrar du svenska eller utländska killar? Jag föredrar snälla och roliga killar
27. Ser du fram emot någonting just nu? Ja, imorgon & Strindbergs
28. Sköter du skolan? Japp
29. Vad hade du för betyg förra terminen? Gick inte i skolan då
30. Vad är det bästa du fått på ett prov? MVG
31. Vilket ämne var det? Alla hästprov i skolan
32. Har du fått ig på ett prov? Ja, i Matte B fick jag det på sista provet
33. Har du spelat/spelar du i ett band? Ja, haha remember Liza?
34. Anser du dig vara intelligent? Ja
35. Vilken har vart den bästa tiden av ditt liv? 2006-2007 var sjukt bra
36. Vilken va den värsta tiden då? Oj, vet inte
37. Har du mått jättedåligt psykiskt? Nej
38. Har du skurit dig eller gjort dig själv illa på nått sätt? Nej
39. Har du haft sömnproblem? Nä
40. Hur ofta gråter du? Ganska sällan
41. Vad gör du när du mår dåligt? Fokuserar framåt
42. Vem vänder du dig för att prata med när du mår dåligt? Liza, Miccan, Mamma eller Pappa
43. Vill du ha tillbaka någon av dina ex? Nej det vill jag inte
44. Vilken klass går du i nu? Tv-Produktion (TV1)
45. Vilken skola? Kaggeholm Folkhögskola
46. Har du varit otrogen någon gång? Nej
47. Har någon varit otrogen mot dig? Ja
48. Är du stolt över dig själv? Ja det är jag
49. Vad är det bästa med dig enligt dig själv? Att jag är generös
50. Vad får du ofta komplimanger för? Mina ögon
51. Har du lätt att få folk att skratta? Ja tror oftast de skrattar åt mig
52. Cider elller öl? Cider
53. Har du några talanger? Jag är grym på att städa
54. Vet du om någon är kär i dig? Nej
55. Är du kompis med ditt/dina syskon? Japp
56. Vad står det i ditt senaste sms? Awesomeness
57. Hur lång är du? 167
58. Hur mycket väger du? 55
59. Vilken storlek har du på kläderna? XS eller S
60. Har du svarat ärligt? Ja
Varför börjar jag blogga..igen..
♥ Dag 1 – Presentera mig själv.
Hejsan,
Jag har 32 rubriker som jag i 32 dagar ska skriva om, Jag börjar med den första där jag ska presentera mig själv.
Nikki Michelle Elisabeth (stavade Elisabeth med z förut, för att verkla cool.Haha) Törnblom-Borgh. Född på
Karolinska Sjukhuset i Stockholm en snöig vinterdag samma år som Berlinmuren föll och för er som inte vet vilket år den föll så var det 1989. Jag är uppvuxen i Bromma med en Mamma, Pappa & En bror, Samt en hel del djur under åren. Ända sen barn har jag varit väldigt social och spontan. En hand full för mina föräldrar under min uppväxt kan jag tänka mig.
Flyttade mycket som barn men det är inget som påverkat min uppväxt då vi alltid flyttat inom samma område och jag endast bytt skola en gång, för under några år flyttade vi från Bromma ut till Ekerö där Mamma hade sin häst men sen när jag skulle börja första klass flyttade vi tillbaka till Bromma.
Mitt älskade Bromma, det var där tackvare våra småbröder som vi träffades Jag och min allra bästa och närmsta vän Liza i 17 år har vi nu hängt ihop. Ni vet en sådan vän som alltid finns där, vet allt om dig, du kan ringa när du är arg,glad,ledsen,irriterad,sur,exalterad,upprymd,besviken,trött eller pigg och hon finns alltid där för dig (förutom när hon är sämst på att svara).
Liza Berglund
Liza och Jag började spela fotboll i Brommapojkarna F89 när vi var 7 år tror jag, hennes Pappa Krister var tränare och vi var grymma, Liza spelade back och Jag forward. Vi fick ihop en massa medaljer och spelade massa cuper. Vann Sankt Erikscupen ett år och var bästa flicklag födda 89. Oj, vilka roliga år det var.
Men sen när jag var 11 år började jag den bästa, roligaste och tuffaste resan i mitt liv. Jag började rida på Rastaborgs Ridklubb ute på Ekerö för att sedan fortsätta på Skå Ridcenter. Som jag satt på dessa bussar ut till Ekerö för att rida och pyssla med hästarna, till en början var jag rädd men red ändå. Anledningen till min rädsla för hästar kom efter en incident när jag var 5 år och ramlade av en häst och bröt armen. Men efter en avramling igen när jag var 12 år så insåg jag att man faktiskt inte bryter armen varje gång och då blev jag inte rädd längre.
När jag var 13 år så berättar Mamma för mig att vi ska köpa en Ponny till oss, En Ponny är inget man köper till ett barn som ridit på ridskola i 2 år men eftersom jag haft enorm tur och har en Mamma som haft häst hela livet och som vet hur man tar hand om en häst, därför kunde jag (vi) få en ponny.
Vi hittar världens sötaste och busigaste lilla C-ponny på en Ridskola i Rimbo som heter Domenika, En väldigt speciell och egen ponny som ändå var världens snällaste. Men Domenika passade absolut inte på henne så vi döper om henne till Something Special "Smulan" och med henne följer några roliga och tuffa år, då det inte är en lätt ponny.
Something Special
När Jag börjar växa ur henne väljer vi att ta föl på henne och det resulterar i Special Fly "Sladden".
Smulan & Sladden.
Vilken ände ska man börja berätta om Sladden. Mer speciell häst får man leta efter, Han är snäll men
väldigt egen. Vi sålde honom 2010 tror jag till en familj där han har det super bra. Han var otroligt lätlärd när man red och han älskade att hoppa, så fort det var hinder på banan när man red försökte han hela tiden hoppa hindrena.
Sladden.
Sen kommer vi till hästen som är min stjärna, min själsfrände och min bästa vän.
Ord kan inte beskriva min kärlek till honom. Jag minns så tydligt första gången jag såg min sagoponny, Marble.
Min kompis Siri hade precis köpt sin första ponny och skulle lasta ur honom i transporten, Vi andra står utanför och väntar med spänning och ut kommer ponnyn med stort P. Jag tänkte "Där kommer min häst".
Oj, vilket kärlek jag kände direkt till denna ponny. Siri skulle ha Marble som hopphäst och Marble kunde hoppa
grymt bra men inte på tävling då ville han inte hoppa. Siri ville tävla och bestämde sig för att sälja Marble (utan min vetskap) och när Jag fyllde år så berättade Mamma att Jag skulle få Marble. Vilken lycka.
Där börjar nästa resa, Jag tänkte att jag skulle hopptävla med Marble men Mamma sa att "Ska du tävla hoppning måste du rida dressyr först", Det ska fungera på marken innan man börjar hoppa.
Så många som tvivlat på Marbles chanser att tävla dressyr, men det har bara sporrat mig att bli bäst.
Han hade inte världens mest flaschiga gångarter men oj så lydig han var. Han gjorde allt jag bad honom om och han litade på mig till 100 % och jag litade på honom. Under 2006 & 2007 kom vi hem med pris från varenda tävling och det var många som undrade hur vi gjorde. Vilken ponny. Och vilket support team jag hade i Mamma, min gudmor och moster, som åkte med mig land och rike runt på alla tävlingar, Eloge till dem.
Mamma & Moster Annika. Gudmor Mona & Hennes häst.
Men sen 17 oktober 2007 fick vi ta bort Marble pga av en skada, gråter fortfarande när jag tänker på honom trots att det gått 5 år, En häst som Marble får man bara en gång.
Jag hade även under samma år som jag hade Marble turen att få rida och tävla min kompis Amandas fina ponny Eastwood´s Gibson (Gissa vilka två hollywood stjärnor han är döpt efter).
Förlåt om det blev långt om hästarna men hästarna var jag i så många år och det var hela min uppväxt.
Jag tog en paus 2009 då det var mycket annat som hände som tog min tid. Nu åker jag ut ibland och hjälper Mamma och det kommer bli mer och mer igen för Jag vill börja rida på riktigt igen.
Vad mer är Nikki då förutom hästarna.
Musiken har varit en stor del av mitt liv, mycket tackvare min Pappa och min vän Liza.
Bland det bästa jag vet är att stå och kolla på mitt favorit band som lirar för där och då glömmer
Jag allt annat och bara mår så sjukt bra.
Efterfestade med Good Charlotte.
Resor, åh vad jag älskar att resa bara i år har jag varit i Marocko, Rhodos och New York. Allra bäst mår jag på en sol semester med mycket bad och avkoppling. På Cypern har jag varit en miljon gånger lika så London, två platser jag gillar otroligt mycket.
Just nu går jag på Kaggeholms Folkhögskola där jag utbildar mig inom TV-Produktion, en bransch som jag alltid drömt att få jobba inom och jag har alltid (redan i grundskolan) fått höra att på tv ska du jobba, Nikki!
Efter några år och flera skolor sökta som inte kännts hundra procent rätt snubblade jag över Kaggeholm. Att jag inte hört om den skolan innan, den ligger ju ändå på Ekerö. Sökte och efter en dag med massa prov kom jag in.
Ojoj vilken lycka, minns att jag satt på golvet ringde mina föräldrar gråtandes (av lycka) och Pappa undrar varför jag är ledsen när jag fick redan på att jag kom in.
Det är en awesome utbildning, där det är full rulle hela tiden och man ska leverera en film i veckan. Trivs som fisken i vattnet.
En av alla bil turer till Kaggeholm.
Puss!